Polen 2002

[ Album 1] [ Album 2 ] [ Album 3 ] [ Album 4 (Ryssland)] [ Album 5 (Polen]

Första veckan i juli åkte Coca Carola på Polen turné.
För att göra det hela roligare lät vi fans och kompisar köpa in sej på platser i bussen vi hyrt. Förutom oss i bandet och Uffe som körde bussen var det elva personer som köpt in sej.
Vi gjorde fem spelningar på mindre klubbar. Den sista var i en stor stad annars var det relativt små städer. Vi hade med oss trummor och förstärkare så det var aldrig några problem med ljudet förutom sången. Tack o lov hade vi även slängt med några mickar och stativ. Det var behövligt nästan överallt. Spelningarna gick riktigt bra trots noll medhörning på scenen.
Vårt sällskap verkade trivas fint mest hela tiden även om det såklart kan bli lite jobbigt att bo trångt på en buss, med folk man knappt känner. Det spelades mycket poker, provsmakades en hel del polsk pilsner och kördes frågesporter för att fördriva resorna.
Vi hade alla problem med att göra oss förstådda och det var nog mer än en som undrade vad de egentligen beställt för mat….
Innan den sista spelningen gjorde vi allihop ett besök vid Auscwitz/Birkenau. Hur många gånger man än sett bilder i böcker och på tv kändes det som en ohygglig upplevelse och ett besök där borde alla göra.
Jag har inte tagit med några bilder därifrån, det kanske blir en annan gång.
Mårten T.

Bilderna är tagna av Mårten Tolander och Nina Atterström

Klicka på bilderna för att förstora dom / click to enlarge images.

	Stefan eller är det Obi Wan… som sitter och softar på båten till Gdansk.
	Bävern spexar i väntan på middag på båten.
	Så gott som hela ligan samlad efter landstigning och tullpassage i Polen.
	Curre , Bengt och Mellberg provar den gigantiska slafen längst bak i bussen.
	Arrangören i Malbork ville inte vara med på bild. Vi fick vänta i evigheter innan vi ens fick komma in på stället. Han menade på att det var ostädat och han skämdes. Trevlig prick som inte kunde någon engelska, tack o lov var en ur bar personalen bättre på det.
	Utanför spelstället i Malbork, ett gammalt stall…
	Nu är vi helt plötsligt utanför nästa ställe. Naklo.
	Glada gossar dricker pilsner utanför haket i Naklo. Hett som attan.
	Mera softande och evig väntan i Naklo. Det är inte mycket som går undan. Arrangörerna har svårt att bestämma sej hur vida vi ska spela på scenen eller nedanför den. Det ska väntas på den o den innan de kan bestämma sej. Scenen är närmare 170 cm hög, till sist blir det på ..
	En trevlig Polack i samspråk med Mårten, killen kunde i princip alla Coca låtar.
	Winberg rockar på.
	En sovande Mats.
	Och en i alla fall till synes sovande Curt.
	Nej snälla, inte i örat. Winberg ser inte allas road ut.
	Vår eminente chaffis Ulf som stiligt rattade oss fram på mer eller mindre bra vägar, för tillfället en smula sammanbiten.
	Kan de vara på väg till Peppes bodega mån tro. Bengt och Bävern med fina hattar som var pris i frågesporter
	Johan och Tommy tar igen sej i bussen.
	Bar personal på höjdarstället i Olecko. Bengt fick ett gäng snapsar när han sjöng några visor för dem. Stället låg vid en sjö och det såg ut som någon semesterort, lite segelbåtar, stor uteservering och allmänt mys
	Dags för mat i Olecko. Fat efter fat bars fram och det som var tänkt för bandet räckte nästan till hela sällskapet. Dessutom var det mycket gott.
	Johan tillsammans med lite polsk publik i Olecko.
	Curre sjunger och står i .
	Curre och Mellberg in action i Olecko.
	Tungan rätt i mun, full koncentration.
	Tennis klubben där vi sov efter Olecko spelningen.
	Det eviga lastandet och bärandet.
	En affischpelare jag hittade i Monki. Det var en väldigt liten stad och nu var det dessutom söndag och det mesta var stängt.
	Winberg och Tommy lirar boule i den 35 gradiga hettan bakom spelstället. Det skulle egentligen varit en gratis festival utomhus. Tyvärr vart det inomhus och inte heller gratis. Om det berodde på indraget tillstånd eller dålig ekonomi förstod jag aldrig riktigt.Det blev olika svar på knagglig engelska hela tiden.
	Det fanns en öppen restaurang i Monki, där höll sej de flesta ur sällskapet som inte spelade boule.
	Publik i Monki som öser för fullt.
	Winberg gapar.
	Mårten byter om efter Monki spelningen.
	En svensk maniac omringad av glada polacker i Monki.
	Kel och mys i bussen.
	Arrangör och bar personal i Sosnowiec. Snälla och glada och envisandes med att spela coca i högtalarna mest hela tiden innan vi ska spela.
	Evil Winberg med band i Sosnowiec.
	Stenhård Thorwald.
	Svettiga pojkar efter sista spelningen. Svårt att byta byxor med en öl i ena handen och plånboken i den andra.
	Hanna och Stefan myser.
	Goa Sosnowiec bor som även fick tolka min dialog med arrangören som mest prata polska med mej.
	Bengan visar lite party tricks.
	Han kan fler.
	Nu lämnar vi landet efter en kalas vecka, fylld av minnesvärda händelser, trevliga människor och bra spelningar.
	Vi närmar oss Nynäshamn och Curre har gått över till vatten.
	Hemma och avlastning vid Östra station,